Lars Johan Jarnheimer och utländska bakgrundskontroller

Valida - Säker rekrytering

Jo visst kommer ni ihåg Lars-Johan Jarnheimer den legendariske VD´n för Comviq. En av de saker som han införde var att alla i bolaget oavsett befattning skulle praktisera minst 4 dagar om året på kundtjänsten medan han själv skulle vara en gång i månaden i Karlskoga (där deras kundcenter var placerat).

Häromveckan praktiserade jag ofrivilligt som researcher. Mina researcher var på utbildning och jag ringde själv till ett av landets universitet. Jag fick tala med en mycket trevlig kvinna, hennes system låg för tillfället nere och hon var tvungen att starta om sin terminal. Under väntetiden kom vi att tala om den skillnad hon upplever på svenska kontrollanter jämfört med utländska. Svenska omfrågningar är inte alls lika noggranna var hennes uppfattning. Vid kontroller från exempelvis USA så är det fler frågor, granskande av fler dokument, omdömen etc. Vi diskuterade vidare och vi kom gemensamt fram till att en huvudanledning bör vara att de akademiska meriterna är mycket viktigare i tex USA än vad de är här i Sverige.

Det kanske är därför fusket med meriterna är vanligare också dvs jag som kandidat tycker inte det spelar så stor roll om jag i min CV skriver att jag läst programmet eller inte. Jag läste lite kurser som motsvarade det.


Kommer vårt förhållningssätt till akademiska meriter att ändras?

En intressant fråga är ju hur en allt mer internationell arbetsmarknad kommer att påverka vårt förmodade förhållningssätt till akademiska meriter? Hur vi ser på en tagen eller inte tagen examen är ju i så fall avgörande.

Låt oss fundera i några scenarier:

          • Ni har flera kandidater både från Sverige och internationellt. Ni har i er rekryteringsannons skrivit att akademisk examen i ekonomi är ett krav. Den svenska kandidaten som får arbetet har förvisso studerat ekonomi programmet men har inte tagit ut examen. Hur ställer sig de andra kandidaterna till detta.

 

          • Ni säljer konsulttjänster till utländska bolag och i ert offertarbete så har ni lämnat ut CV på era medarbetare. Det dyker senare upp att flera av era uthyrda konsulter inte har de akademiska kvalifikationerna som era utländska kunder tror.

 

        • Ert bolag är till försäljning till ett amerikanskt bolag. Vid kontroll av nyckelpersoner så visar det sig att flera personer inte har de akademiska meriter som ert bolag har angett. Vad gör det för värdet på ert bolag.

Alla dessa scenarier är avgörande för hur omvärlden kommer att se på ert bolag. Visst, vi i Sverige kanske faktiskt ser mer värde i det som vår personal presterar men vi kan inte blunda för att omvärlden tycker att ens bakgrund är viktig och är villig att betala för det förhållandet.

Och som vi på Valida har lovat så ska vi följa utvecklingen noga och leda den allt som oftast. Det gör att jag tar med hela Valida gänget på studiebesök till universitet i fråga. Där ska vi lära oss mer precis som Lars-Johan Jarnheimer gjorde under sina besök i Karlskoga.

Dela gärna

Kontakta oss

Vi tycker att ordet bakgrundskontroller är ett av de mest missförstådda orden i den svenska HR-branschen. Vi möter ofta HR-chefer som inte vet vad en bakgrundskontroll är. Men det mest vanliga missförståndet är att bakgrundskontroller är samma sak som en kontroll mot ett polisregister eller en kreditprövning.
Det är så långt från sanningen som man kan komma.

Om du planerar en rekrytering eller om du vill veta mer om hur du skapar ett tryggare rekryteringsbeslut – hör av dig till oss!

08-528 009 60
info@valida.se